I tre dagar har jag varit på valpläger i Stallarholmen hos Canis instruktören Anna Larsson.  Jag delade husvagn med två härliga tjejer Louise och Louise det blev så klart mycket hundprat skratt och hundträning. Med på lägret var också min dotter Emelie som håller på att utvecklas till en lysande liten hundtränare.

Inka är nu fem månader och full av energi och bus. Under lägrets gång har vi tränat bakdelskontroll på kloss, tass och nostarget, baklängesmarsch, runda en target, gripanden, externbelöningar osv. viktig och bra träning. Ny miljö, nytt folk, nya hundar innebar ingen större störning, hon höll ihop bra ändå.

Inka är en helt underbar hund att träna hon har kraft och energi i varje rörelse, kvicktänkt och lättlärd. Hon har också en stor portion humor och skratten blir många i hennes närvaro. Att plötsligt Emelie tar över träningspasset är inga konstigheter hon fortsätter jobba precis som förut vilket är roligt eftersom Emelie är så intresserad och också vill träna.

Jag har fått kämpa en del med koppelgåendet men det börjar verkligen ge resultat hon går fint vid min sida och de gånger hon glömmer så kommer hon snabbt på sig själv och kommer snabbt in till sidan igen.

En sak som förvånade mig var att hon under alla träningspass var helt tyst. Inka har lätt för att låta och jag har verkligen försökt vara konsekvent och poletten verkar börja trilla ner. Att låta innebär att träningen avbryts under en stund. Jag vill kunna belöna med heta belöningar utan att få pip och skall, jag vill kunna shapa utan att frustrationen ska leda till ljud. En viktig del i den träningen har varit att busa upp henne ordentligt ta bort leksaken från henne men fortfarande haft den synlig inväntat ett enkelt beteende så som kontakt eller sitt och därefter belönat med lek om hon lyckats vara tyst. Om hon har ljudat så försvinner leksaken bakom min rygg har hon tystnat och varit tyst så kommer den fram igen och så har vi upprepat. Relativt snart har hon varit helt tyst. Då och då har det kommit något skall i träningen men då vänder jag ryggen mot henne och avbryter träningen en stund. Det verkar ge bra resultat.

Filar just nu på en artikel i ämnet.

Nu börjar alvaret i Karlstad och jag är så redo att köra igång. Förra veckan lämnade vi över gården och pensionatet till de nya ägarna och dagiset till Christina, så nu kan jag ägna hela min tid åt kommande projekt vilket kommer behövas.

I Härliga Hund finns just nu ett reportage om mig och mitt tidigare företag.